ルーン碑文によるスウェーデンとkirikiumとの交渉について

概要

論文の詳細を見る
Det sags att Sverige under vikingatiden och vikingatagtiden, vilket framgar upp till slustet av tiohundra-talet, hade haft starka forbindelserna med kirikium, dvs, bysantiska riket. De flesta teorier byggers av skriftiga kallor sa som den norska islanska skaldediktningen, den islanska sagaskrivningen och de utlanska kallorna, tex, Nestorskakronikan, och Konstatin Vll Porphyrogentos arbete De administrando Imperio med lite hjalp av runinskrifterna, Da man skulle forska forbindelserna mellan Sverige och oststaterna inkluderande bysantyska riket, Iigger nog ett stort problem : diskution om Rus, d.v.s., Normanner-eller varjagerproblem. Sa ar det karnproblemet som Jan Peder Lamm papekar : vilken roll nordbor spelat vid skapandet av det gammal rusiska riket och vilken roll de spelade i den statens sociala, ekonomiska och kulturella liv under 800-1000. J.P.Lamm errinar ocksa att tidvis har man haft svart att se objektivt pa dessa fragor. Om nordbor, sarkilt svenskar, spelade ett stort roll vid skapandet, maste de hava (haft) relativt stor organisation t ex militars institut, bas eller liknade under stark beharskare, nagangstans, kanske inom landet dvs, hemma i sjalva Sverige. Rimberts arbete Vita Ansgarii konstaterade, att pa Birka hade de deras konung, som hette Bjorn. Men han bevisar aldrig konugen karskade svearnas riket och vilken roll han spelade. Han namnade inte heller militars bas eller institut. Troligen hade han inget intresse for det an att missionera dem. I alla fall ger han oss inte sa manga informationer om vad vi angaende ovanstaende problem behover : den skriftiga kallan ar helt begransat, trots att Jerker Rosens arbete Svensk Historia betanar, att levnadsteckningen har helgonlegendens yttre karaktarsverksamhet drag, och att vad daremot ger ar inblickar av oskattbart varde i svenska samfundsforhallnaden pa 800-talet. A andra sidan ar runinskrifterna fullkomligt varde att forska under vikingatiden och vikingatagstiden trots att dessa i for sig ger mycket mindre upplysningarna an skriftiga kallor. Men som Helmer Gustavson och Klas-Goran Selinge sager i Jarlabanke och hundaret att runsternarna med sina insksrifter ar bade skrivna dokument och artefakter-d.v.s. de utgor bade historiska och arkeologiska kallor, examinerar man ordentligt dem, naturligtvis med hjalp av kallorna, da far man ganska klara bilden av Sveriges samfundsforhallanden under tiden. For att utgora det ska jag undersoka, till att borja med, forbindelserna mellan Sverige och kirikium i under vikingatiden och vikingatastiden i denna uppsats. Utav upplanska runinskrifterna, finns sjuttio utlanska namnena inkluderande uttryket av uti, austr, vestr, nur, supr, osv d.v.s. ofast namn. Granskandet visar sig, att det sjalvklart fanns de starka forbindelsena mellan tva rikerna, och vikingarna genom tiderna aterkom tillbaka hem, om man hade tur, med forvarvena for att kopa kanske gard hemma : detta innebar att de var inte utvandrare som danskarna och norrmanen utgjorde i England och Frankriket.

著者

清原瑞彦
国際文化学部

ルーン碑文によるスウェーデンとkirikiumとの交渉について

スポンサーリンク

概要

著者

関連論文

スポンサーリンク