スウェーデンにおける離別後の養育理念と実践 : 子どもの権利と最善の利益を重視した取り組み(社会編)
スポンサーリンク
概要
- 論文の詳細を見る
FN: s barnkonvention om barnets rattigheter, den s.k. barnkonventionen, som infordes den 20 november 1989, slar fast att barnets basta skall komma i framsta rummet vid alla atgarder som ror barnet (artikel 3). Barnkonventionen bygger pa fyra principer ; ratt att vaxa upp under trygga forhallanden, ratt att utvecklas, ratt att skyddas mot overgrepp och utnyttjande samt ratt att saga sin mening och fa den respekterad (Yokobori 2004, Sosialstyrelsen 2006A). Jag har i min tidigare forskning studerat levnadsforhallanden for barn till separerade modrar i Sverige (Hobson & Takahashi 1997 ; Takahashi 2003, 2004, 2005). Utifran barnets behov och rattigheter i fragor om vardnad kan det sagas att Sverige har varit foregangare. Begreppet "barnets basta" borjade anvandas redan 1916 i samband med andringen i aktenskapsbalken (6 kap. 23§). Sa smaningom har barnets ratt att komma i kontakt med sarlevande foraldrar framjats i lagstiftningen. Numera anses gemensam vardnad aven efter foraldraseparation vara norm i Sverige (Ryrstedt 2005). Mitt framsta syfte i denna uppsats har varit att folja utvecklingen av vardnadsregler i Sverige utifran perspektivet av barnets ratt och barnets basta samt att studera och kartlagga nya vardnadsregler som tradde i kraft den 1 juli 2006 och rattsliga processer i samband med dessa. Ar 2002 tillsatte regeringen en vardnadskommitte for att forst och framst utvardera 1998 ars reform avseende vardnad, boende och umgange samt 1996 ars reform om barnets ratt att komma till tals. 1998 ars reform mojliggjorde for domstolar att besluta om gemensam vardnad och vaxelvist boende mot en foralders vilja. Detta uppfattades delvis som ett hot mot barnets valbefinnande och trygghet i situationer dar det misstanktes vald eller overgrepp mot barn eller andra medlemmar i familjen. Kritiken vaxte mot regelverket och socialnamndernas hantering av vardnadsfragorna. 2002 ars vardnadskommitte overlamnade forslaget till regeringen i juni 2005, vilket har resulterat i nya vardnadsregler 2006 (SOU 2005:43, Prop. 2005/06:99, Lagutskottets betankande 2005/06: LU27, SFS 2006:458). De vasentliga andringar som bor namnas har ar inforande av ett tydligare barnperspektiv i alla beslut om vardnad, boende och umgange, en okad betoning av risken for att barnet kan komma att fara illa p g a vald mot barn eller nagon annan i familjen, en okad betoning av vikten avseende foraldrars formaga att samarbeta for att de skall kunna ha gemensam vardnad, avskaffande av tolvarsgransen i verkstallighetsmal i syfte att yngre barn skall fa komma till tals samt inforande av en annan sorts umgange med sarlevande foraldrar, t ex kontakt via brev eller telefon (Socialstyrelsen 2006, cf. Schiratzki utkommande). Genomgaende kan konstateras att barnets ratt och barnets basta i fragor om vardnad, boende och umgange beaktas i storre utstrackning an tidigare i Sverige. Men det ar viktigt att folja och vardera utvecklingen den narmaste tiden samt att mer specificera och tydliggora i detalj begreppet barnets basta i vardnadsfragor for olika tankbara situationer.